Monday, January 5, 2009

Gud finns, jag pratade me honom i morse.

Jag såg på Newsmill en debatt om Gud existens och om det finns bevis för en sådan.

Vem behöver sådana bevis?
Svar: Den som inte har träffat gud personligen. Den som träffat gud personligen, som har paratat med honom eller hört honom tala med en behöver inga sådana bevis.

Jag pratade med gud i morse, och i eftermiddags, och i går morse....

Ok, för en utomstående åskådare ser det nog mest ut som en monolog, men det är bara som det set ut. I verkligheten handlar det om en dialog, en dialog mellan Gud å ena sidan och Israel som representant för hela mänskligheten å andra sidan. En dialog som startade för en si sådär 3000 år sedan vid Sinai berg när Gud presenterade sig för Israels folk 600 000 män i vapenför ålder + kvinnor, minderåriga och pensionärer.

En dialog som sedan fortsatte genom Moses, Jeshoua och profeterna fram tills (det första) kungarikets Israels förstörelse när Israel fördrevs i exil och den direkta dialogen inte längre var möjlig tills dags datum, ca 2000 år senare.

Nu återvänder Israel till sitt land, staten Israel har återupstått och vi ser fram emot en fortsättning av dialogen och återuppbyggnaden av Templet.

Nå, men hur vet vi att historien om Sinai är sann, och att Gud pratar osv. Att det inte bara är ett påhitt?

Låt os kalla det ett folk-mytos, dvs. ett mytos som delas av ett helt folk (eller annan större grupp).

Rav Charki påstår att det går att underöka sanningsvärdet i ett folk-mytos utgående från det följande två:

1. Varje folk-mytos som relaterar till en händelse som ska har hänt vid en tid då folket redan existerar är sant.

2. Var historia som kan åstadkommas genom fantisering är sann.

Om vi börjar med punkt 1.
Ett folk-mytos kan är per definition en del av ett folks kollektiva medvetande.

Som sådant kan du omöjligen komma till ett folk och brerätt för dem ett mytos som deras förfäder, som folk, skulle ha upplevt, men som de tills nu inte kännt till. För om det skulle ha hänt, så skulle de känt till det även innan du berättade det.

Inte så med ett mytos som inte upplevts av ett folk som grupp utan av enstaka individer, vilka existerade innan folket uppstod. I sådana fall har du ingen möjlighet att avgöra sanningshalten i vad auktoriteten säger.

Två exempel a. Trojanska kriget b. Historien om Roms uppkomst
a. Vad gällande Trojanska kriget som bekämpades detta mellan det Grekiska Folket och det Troja. Således exisiterate redan det Grekiska folket och därmet är Troja och Trojanska kriget ett hsitoriskt faktum engligt 1. (Idag har vi även Arkeologiska bevis för Trojas existens).

b. Vad gällande historien om Romelus och Remus som grundlade Rom. Dessa är Fäder till det Romerska folket och som fäder föregick de per definition det Romerska folket som folk. Därmed finns i detta fall inget folk som kan vittna om det som berättas är sant eller ej, och vi kan ej avgöra om Romelus och Remus har existerat eller ej,

Gällande punkt 2.
Fantasin är det redskap vår hjärna har för att koppla samman uppleva upplevelser. Med fantasins hjälp kan den som nån gång har sett en elefant och nån gång sett färgen rosa föreställa sig en rosa elefant.

Men fantasin är begränsad, den som aldrig har sett en elefant och aldrig hört talas om en elefant, kan inte fantisera en rosa elefant.

Om vi nu använder det ovanstånde för att undersöka historien uppenbarelsen vid Sinai berget.

1. Existerade enligt historien det Israeliska folket vid tidpunkten för uppenbarelsen?

Ja, enligt historien uppenbarade sig Gud framför folket bestående av 600 000 i vapenför ålder + kvinnor barn och äldre allt som allt över miljonen.

2. Kan iden att Universums skapare pratar med ett helt folk uppfinna med fantasins hjälp?

Undersök samtliga mytos som föregick Sinai berger. Hittar du någon stans att skaparen pratar med någon? Ex. I det Grekiska mytologin existerar att Gudar pratar med människor, men du finner aldrig att skaparen, Kaos, pratar med någon

Undersök samtliga mytos till dags datum? Finner du något folk eller större grupp som hävdar att skaparen av universum, den första orsaken etc. uppenbarade sig för dem personligen (inte genom ett sändebud vars trovärdighet kan ifrågasättas)?

Iden att Universums skapare, som inte är materia och inte existerar i rum och tid, skulle ha något intresse av att prata med dödliga människor är så främmande att den inte kan fantiseras.

Som synes så passerar historien om uppenbarelsen vid Sinai berget det två kriterierna 1. Den skedde vid en tid då det Israeliska folket redan existerade 2. Den kan inte fantiseras.

Därmed kan vi anta att den är sann. VSB.

1 comment: